Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

torsdag 19 september 2019

Kattungar säljes till vem som helst.

Inte alls långt ifrån oss, bor det en kvinna som producerar kattungar.
En till två kullar årligen, brukar hon annonsera ut på Blocket. 
Vi pratar så gott som aldrig med henne, men hennes närmaste granne, är 
på henne ofta om att hon borde kastrera sina katter. 
Dock tycker denna kattungeproducerande kvinna att det inte är något
problem med att hennes katter fortplantar sig. Hon får ju sålt alla ungarna.
"De har rätt färg, randiga, och hon får 500 kr för dem, och blir av med dem
alla." 
 

Valdemar, Per-Otto, Bonnie, och Humla, några av de som kommit
in i trygghet. Men finns det hem till dem alla? Har en sjuklig liten
katt som Humla, någon chans att få ett hem som är berett att ta hand
 om hennes bräcklighet? 

 
Ja, det är klart att man får sålt dem, om man säljer dem till vem som helst. 
T ex slänger hon ner en unge i en kartong, om folk "glömt" att ta buren med
sig. Ungen syntes sitta i bakrutan i bilen, då de körde förbi hennes granne. 
För övrigt satt det en skylt med "Övningskörning" på bilen, och det tog kvinnorna en kvart att köra förbi hennes granne. 
Om någon har hittat en liten randig unge, springandes ensam och förvirrad 
i Helsingborg, kan det mycket väl vara denna stackars katt. 
 
Det skrivs mycket om hur dessa "buskavlare" stjäler hem för de hemlösa
 katter som föreningarna får in. Men när jag hör om hur dessa s k 
uppfödare säljer sina katter, tänker jag att så inte är fallet.
Ingen seriös kattförening placerar katter till den sortens hem. 
Däremot producerar de nya, hemlösa, katter, just för att de säljer
sina katter till första bästa som råkar stå på deras tröskel. 

Ett annat exempel är en liten unge, som sålts som 12-veckor. Men vid veterinär undersökning, visade den sig vara ca 8 veckor. Den gick omkring och skrek efter mamma och syskon.....

En annan hade köpt ungar som var 10 veckor. Dessa släppte den nya ägaren
ut, för de skulle ju lära sig att vara ute- inne-katter.... 
 
 Jana, nyss inkommen. Hennes mamma dök upp med sina ungar
 från ingenstans vid en av våra TNR-kolonier.

Det finns många exempel på hur kattungar säljs på de, för kattens framtid,
mest ansvarslösa sätt. Men alla som säljer kattungar, hävdar att de hittar bra 
hem till sina ungar, och att de minsann inte bidrar till att någon katt 
blir hemlös. 
Men verkligheten ser helt annorlunda ut, och dessa människor lever i
nån sorts utopi om sin egen förträfflighet. 

Jag mår illa varje dag, när jag tänker på hur många katter som far illa
i sin hemlöshet, och varje gång vi tvingas säga nej till en katt som behöver
komma in i tryggheten, är det som att få en knytnäve i magen. 
För sanningen är, att överproduktionen av katter är så stor, så det 
finns inte någon som helst möjlighet att vi kan rädda alla.
Troligen finns det inte heller anständiga hem till så många oturliga
själar.
 
Och jag vet inte hur man ska komma tillrätta med problemet.


Helen FHHK


onsdag 14 augusti 2019

Synen på katter

Jag, liksom många med mig, undrar alltför ofta hur mänskligheten är funtad. 
Många människors syn på katter, är så vansinnigt låg, att man tror
att ingen kan sjunka så lågt i sitt tänkande om andra levande varelser.

Vi fick ett mail från en tjej i Maglehem. Det sprang en kattunge där, som hon matade. Den var lite skygg, och hon skulle låna en fälla att fånga den i. 
Hon gick runt och pratade med grannarna, och berättade att den var lovad
en plats hos en kattförening. 
Det hon fick till svar, av alla hon pratade med, var att katter bara var ohyra, och att de inte brydde sig. 

Dagen efter, fick Kristin det här smset från den stackars tjejen:

Idag va de nån gubbe som nån granne ringt på tomten bredvid och slog ihjäl katten typ 20 slag med en typ slägga. jag såg de på håll o fatta först inte vad som hände. Jag förstår mig inte på hur folk kan va så empatilösa. Jag skällde ut honom. Har nu tagit reda på hans namn och tänkte polisanmäla detta. Så ledsen över detta !

Ärligt!!!
Vad är det för J-a människor! Ursäkta mig, men man måste vara totalt sjuk i huvudet för att utföra en sådan handling!
Jag hoppas verkligen att hon polisanmälde det, för det är inte bara en vidrig handling mot ett försvarslöst djur, det är ett brott mot de lagar som finns när det gäller metoden att avliva djuret.
Efter en stund, hade den här mannen påstått att katten var skadad. Som om någon skulle tro på det.
Och även om så vore, har väl även katter rätt till veterinär bedömning, innan de blir ihjälslagna?!
Hade han gjort likadant om det var en hund?

Sen har vi personen som hittade en plastpåse med fyra kattungar. Tre av dom var döda. Hur den fjärde mådde, vet jag inte, men den har fått hjälp av en annan kattförening.

Jag läste även om ett fall där länsstyrelsen omhändertagit hundar, katter, och fjäderfä.
De lät avliva katterna och fjäderfäna, men hundarna placerade man på pensionat för omplacering.
Det säger mycket om synen på katter (och höns) kontra synen på hundar...



Listan på katter som råkar illa ut, kan göras lång, men de här fallen räcker för att se hur illa det är ställt i landet som påstår sig ha världens bästa djurskydd. 

Det ligger 2265 annonser på Blocket om katter. Även om en del av dessa är seriösa raskattsuppfödare, är det ändå skrämmande att det finns så många som ännu inte har förstått hur många hemlösa katter det finns, och som gladeligen föder upp fler.
Sen har vi alla dom som inte hamnar på Blocket.....

Det är tur att vi träffar så många fantastiska människor, som vill katterna väl, och som hjälper oss att få föreningen att rulla på. Annars hade vi helt tappat tron på mänskligheten!


Helen FHHK



onsdag 7 augusti 2019

Alla dessa oansvariga "kattuppfödare" !

När man sitter och surfar runt på olika sidor på nätet, dyker det upp
en del konstigheter. Både när det gäller utanför mina intresseområden, 
och när det gäller det jag är intresserad av.

Läste på en sida om en man som sökte en kattunge. Bara så där lite
allmänt. Genast kom det en massa kommentarer från folk som hade 
kattungar till salu. 
Nu vet jag inte någonting om mannen, han kan ju vara världens justaste 
kille, och en superbra blivande kattägare. 
Men det vet inte de som svarar honom heller.
Det kändes på deras svar, som om det bara var att komma att hämta
en unge, utan att kolla upp vad för slags framtid den går till mötes.
Men jag kan ha fel där också. 
Dock, i mina ögon känns det lite desperat att svara på ett sådant
 inlägg. Är det så bråttom att bli av med sina ljuvliga ungar?
Varför vill man ha ungar på sin hona, om målet bara är att göra
av med dom?
Eller ville man inte det egentligen? Det "liksom bara hände"?

 Aska, som gladeligen ger di , även till ungar som inte är hennes.

Nå, sen har vi en kategori som svarar på dessa inlägg, som tycker 
att han ska vända sig till ett katthem istället. 
Ja, det är ju vällovligt. Men vilket katthem med självaktning,
placerar ut kattungar genom dessa kanaler?
Inte vi i alla fall. Våra ungar ska ha hem, där man är beredd 
att anstränga sig för att få äran att bli deras husse/matte. 

 Föräldralösa Bjarne.

Däremot tycker jag att de som kommenterar, och påpekar
 problemet med antalet hemlösa katter, och argumenterar för
varför man inte ska ta ungar på sin hona, gör en bra insats.
Detta är något som tåls att ältas gång efter annan. För tydligen
är det rena rymdvetenskapen för många, något som är så svår-
begripligt, att det är omöjligt att ta in. 
Och jag vet inte vilka argument som biter på dessa människor. 
Troligen är de så upptagna av sig, och sin lilla värld, att de inte
kan se det som händer utanför detta upptagningsområde.
Jag, mig, mina, är ord som ofta återkommer i deras resonemang.
Absolut ingen ödmjukhet inför det stora problemet med hemlösa
katter. Ingen av dessa människor inser att de är medskyldiga 
till problemet. För "deras ungar får minsann hem, och alla hemmen
är seriösa, ingen av deras ungar bidrar till att kattproblemet ökar".
Någon hade t o m kommenterat ett inlägg om detta, med att hon 
struntar totalt i de hemlösa katterna, de har inte med hennes
"uppfödning" att göra.  

Men de hemlösa katterna kommer någonstans ifrån. De uppstår 
inte ur tomma intet. Som frön som sår sig i vinden...
Någon dumpar sina osålda kattungar, någon släpper ut sin 
okastrerade katt, som springer iväg och "försvinner". 
Någons försvunna katt förökar sig i det fria. 
Och det är ju också så, att utan de hemlösa katterna, skulle många
honor inte ens bli på smällen. 

 Tabasco. Kanske uppstod han bara där vid bäcken, plötsligt.

Många av de som tycker att de är seriösa "uppfödare", släpper ut 
sin hona, i vetskap om att de finner en hane att para sig med. 
Vilken hane som helst verkar duga. De kan inte ens redogöra 
för ursprunget till sina ungar. De har inte en susning om ärftliga,
eller smittosamma sjukdomar. Faktum är, att de flesta vet ingenting, 
om någonting. Men de ger kattungarna Royal Canin, och det är
tydligen deras betyg på att man är seriös. 
Ja, en del t o m avmaskar sina ungar!

 Hur uppstod lilla Humlas nackskada, eller skadan på hennes ena bakben?

Att pappan till ungarna kanske bär på Fiv eller Felv, att honan
kanske är smittad, att någon av föräldrarna har dålig tandstatus, 
är inget som man har något hum om.
För man vill bara ha ungar på sin honkatt!


Helen FHHK



onsdag 13 februari 2019

TNR-M-projekt !

Vi har för närvarande fyra stora TNR-kolonier som vi kastrerar 
katter i. Eller TNR-M, om man nu ska vara petnoga.
Jag tänker inte skriva var dessa kolonier finns, då folk har en 
benägenhet att dumpa katter där, om platserna blir kända.
Det har vi erfarit i en av våra kolonier, då det förra året dök upp 
väldigt många nya katter, mestadels honor med ungar, från ingenstans.
Dessutom var tio, av tio, ungar honor, vilket kan synas lite märkligt....

Infångad, kastrerad, och återutsläppt, hona.

Söt liten hane.

Det känns väldigt bra, och tillfredställande, att kastrera sådana här
kattpopulationer. En del av dessa platser de befinner sig på, är
ställen vi fick in kattungar ifrån förra året. I år ska det förhoppningsvis
inte bli några ungar alls därifrån. Så till vida att vi inte har missat någon
katt.

 Ännu en hona, strax efter kastreringen.

Vi skulle gärna kastrera betydligt flera katter i sådana här om områden,
men vi kan bara göra det i mån av de tillgångar vi har att röra oss med.
Det kostar mycket, vi får inte in adoptionspengar för katterna, men i
längden vinner framförallt katterna på detta sätt att arbeta.

För de som undrar, så får katterna ordentlig mat och omvårdnad på
de ställen de återbördas till.
De människor som bor i dessa områden, håller noga koll på dem, och
de har lagt ner ett enormt jobb på att fånga in, och köra katterna
till kliniken, hämtat dem, samt tagit väl hand om dem under uppvak,
och fram tills dess de släppts ut igen.
Ja, naturligtvis i fortsättningen också.

Salome fick, istället för att bli utsläppt, bli intagen.
Hon börjar bli alltmer framåt, och orädd.

Vi tar tacksamt emot donationer till våra TNR-M-projekt.
Ju mer vi får in, desto fler katter kan vi kastrera.

Det finns inte plats att ta in alla katter som föds, eller som
redan existerar, och bor de på ställen där de har det bra,
känns det bra att kunna arbeta för att de åtminstone inte
blir fler. 

Tobias, i den frihet han trivs bäst i.

Om du vill bidra till våra TNR-projekt, är vårt bgnr 562-1305,
och vårt swishnr 123 390 72 92 .
Du kan också bidra genom att handla i vår webshop 
Vi, och katterna, tackar på förhand!


Helen FHHK