Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

lördag 29 juni 2013

Folk som hatar katter.

På Kungshällan i Höör, har vi en liten TNR-koloni på
fyra katter, 2 honor, och 2 hanar.
De gamla som bor där, och då särskilt en äldre dam, 
tycker att det är trevligt med katterna, och gläds åt att
få mata dem, och åt att njuta av deras sällskap. 

 Vackra Linus, som vi tog in som liten från Kungshällan.


Men, naturligtvis finns det folk som har ont av dem. 
Bl a jobbar det en vaktmästare i området, som uppenbarligen
avskyr katter. 
Han kastar deras matskålar, slänger deras frigolithus,
filtar, och kuddar.
Han svär över katterna, och bär sig illa åt mot de som
matar och ser efter de små oskyldiga liven.
Man kan ju undra varför han har sånt agg till dem?!
Är man normal när man bär på så mycket ilska mot djur?

Bullen överst, och Pauli, även de fångade på Kungshällan.

Det finns även andra människor i området, som inte tycker
om katterna. 
Bl a fick den äldre damen höra att "Katterna drar till sig
råttor och möss". 
Öh, hur tänker man då? Är man helt off när det gäller
djur och natur?
Har man glömt, eller kanske aldrig fattat, varför människan
tog till sig katten som husdjur? 
Många människor av idag är alldeles för långt ifrån
det som är jordnära och naturligt. De verkar leva i en
steril plastbubbla, och förstår inte det som finns
utanför den.

Petra, syster till Bullen och Pauli. 

Man kan undra vad undervisningen från föräldrar och skola
består i? Inget som man har nytta av i det reella livet, i alla
fall.

Att vi lämnade kvar fyra katter på Kungshällan, ja, de är kastrerade,
id-märkta, och vaccinerade, beror dels på att många av de äldre
tycker om katterna, dels på att, om vi tömmer området 
på katter, kommer det snart nya, okastrerade, dit, och tar 
över. Det blir en ändlös cirkel. 
Som det nu är, håller dessa fyra katter revir, utan att föröka 
sig. 
Och ärligt, hur mycket skada kan de göra?

Belinda, syster till Linus.

Jag hoppas verkligen att katterna får vara ifred för
elaka människor, och att kommunen sparkar den onda
vaktmästaren inom det snaraste! 

Helen FHHK




torsdag 27 juni 2013

Minimax

Idag blev vi tvungna att avliva Minimax. 
Jag hämtade honom i januari hos ett äldre par, som har
 alldeles för många katter. Han var i mycket dåligt skick,
och vi har i princip behandlat honom för olika åkommor
sen han kom in. Han har bl a haft mycket problem med sin
mage. 
Många gånger har vi givit upp hoppet om honom, men i samma
ögonblick som vi tänkt "avlivning", har han ryckt upp sig, och 
tydligt visat att han ville leva. 

Minimax, samma dag som han kom till oss.

Vi trodde, när han kom in, att han bara var en liten unge.
Men det visade sig, att han var minst 6-7 månader gammal.
Liten, mager, snuvig, och med diarre'. Hoppet var inte 
stort att han skulle överleva.
Den här lilla killen hade en otrolig livslust. 
Han fann snart en trygghet i "pappa" Max, därav namnet
Minimax. 

Max.

Så idag orkade den lilla mannen inte kämpa längre, redan i
morse förstod vi att vi skulle bli tvungna att låta honom
somna in. 
Han är nu begravd i sin favoritkorg, i vilken han
funnit så stor trygghet under den tid han varit hos oss.
Han kommer även att få en vacker blomma planterad 
på sin grav.

Den här lilla kämpen glömmer vi aldrig! 
Vila i frid Minimax!


Helen FHHK


måndag 24 juni 2013

Tingade katter.

Heba, som blivit så illa behandlad av människor, har blivit 
tingad, och flyttar till sitt nya hem inom kort! 

 Jag vet att hon kommer att få all den tid hon behöver hos Åsa, 
att komma fram i den takt hon själv väljer. 

Lill-Bapplan är tingad, och kommer att, när hon är gammal nog,
flytta till sitt nya hem.

Lill-Bapplan!

Det är alltid svårt att skiljas från de ungar jag nappar upp,
man kommer dem så nära.
Men jag kan ju inte ha HUR många katter som helst själv!

Lill-Bappel är också tingad, och kommer att flytta så långt som 
till Stockholm, när tiden är inne.

Lill-Bappel åker bil. 

Sociala, trevliga, Timothy är tingad, och kommer även han
att inom kort flytta. 

Timothy.
 Han har varit mycket noga i sitt val av nytt hem. 

 Trollet har redan flyttat. Bilderna från nya hemmet, 
visar att hon redan installerat sig väl, och tar för sig
av de bästa platserna! 

Eftersom Bapplan i princip lagt sig i datorn, och Lill-Bappel 
är hungrig, är det väl bäst att stänga ner för idag.

Helen FHHK





söndag 23 juni 2013

Heba



Det här är Heba. 
Troligen var hon en tillgiven, trevlig, och fullt funktionell katt, 
innan ett gäng unga killar i Kävlinge fick tag i henne.
Hade hon varit vild, hade de aldrig kommit nära henne.
De sparkade på henne tills hon låg apatisk på marken, 
och sedan kissade de på henne. 
Hade inte en äldre dam gripit in, hade hon säkert varit död idag.

När jag ser Heba, blir jag rasande på dessa killar, som kan
behandla ett djur på detta vis. 
Vad är det för fel på dem?! Saknar de helt känslor för
andra levande varelser? 
Heba är döv, en aning sned i nacken, och vågar inte lita 
fullt ut på människor längre. 
Hon har heller inte ett, för katter, fullständigt rörelseschema.
Trots detta verkar hon nöjd med livet, och njuter av att
ligga i en kartong, eller på en mjuk filt. 

 Heba är en riktig liten tjockis! Så söt, och utsatt för
sådan ondska! 

Heba skulle behöva komma till ett hem, där hon får vara 
mycket ifred, och kanske någon gång i framtiden,
komma fram av sig själv, och återta kontakten med
en snäll människa. 


Helen FHHK




måndag 17 juni 2013

Hur tänker man?

Ibland häpnar man över folks dumhet när det gäller katter.
Man skaffar en kattunge, 12 veckor, släpper genast ut
den, och tror att den ska överleva. 
Varför?

Ingen köper en valp, oavsett ålder, och släpper ut den att gå
sin egen kvällspromenad. 
"Gå runt huset nu, Fido!" 

Vad är skillnaden? 

Kattungar klarar sig inte själva ute. Det finns många faror
när man är så pytteliten. 
Bilar, andra djur, folk....

Älskar man sina djur när man gör så? Eller tycker man att 
svinnet är ok?

Lite drygt 5 månader gammal Bappel. Inte skulle
väl han klara sig själv ute?! 

En kattunge har inte vett att undvika faror. Den kryper
in i alla prång som ser intressanta ut, skuttar efter allt 
som rör sig, springer, utan en tanke, rakt över en väg....

Nu till något roligare. Big, en katt jag har till
KKS, Kattkommando Syd, är tingad,
 och ska flytta i veckan. 

 Trollet ska flytta på lördag. 

Zelda, som vi fick in för knappt en vecka sedan,
har fått nytt hem.

Och Lillbapplan är tingad! 


Helen FHHK




torsdag 13 juni 2013

Kattungar.....

Det börjar dyka upp kattungar i mängd nu.
Vi har fått in ett antal i föreningen, och det känns som om det
 kommer in nya var och varannan dag.
Allt från små bappelbebisar, till lite äldre, upp till 4 månader. 

Tänk om folk kunde kastrera sina katter!!! 
Det ska inte vara så här med ett husdjur. Varför behandlas katthonor
så annorlunda mot andra husdjursmammor? 
Varför ska de få föda ute, utan uppsikt?
Varför släpper man ut en hona som har ungar? 
Kattmammor blir överkörda, dör vid förlossningen, överger
sina ungar av olika orsaker. 
Och varför blir en del så arga på sina honor, när de kommer
hem och är dräktiga?

Igår var jag och handlade på City Gross. 
I en av gångarna möter jag en barnfamilj.
Något av barnen pratar om kattungarna de har hemma.
 Varvid mamman högt förkunnar att
"Det ska bli så skönt om två veckor när vi är av med dom! "
Jag hade tänkt säga något dräpande, men hejdade mig.
Jag orkar inte alltid vara "på jobb". 
Dessutom hade jag säkert valt ord, som inte hade varit så smickrande. 
Men mina tankar om denna vidriga människa, var lägre än den
undre värld som sägs brinna för evigt. 
Fast naturligtvis borde jag ha gett henne en lektion om blommor och bin. 
Eller om att ta ansvar för sina djur. 

Eric var en i allra högsta grad oönskad unge i sitt födelse"hem". 
Idag är han en mycket älskad familjemedlem, med en husse som värderar 
honom mycket högt i tillvaron.

De här två hittades dumpade i en låda utanför Tomelilla, ihop med två döda syskon. Tyvärr dog den lilla svarta efter en vecka. 
Men Bappelman, eller Innis, som han numera heter, är en kär
familjemedlem. 

Vi har många, alltför många, bilder och minnen, av katter som behandlats
illa av sina förra hussar och mattar. 
Det hade varit oerhört skönt, om folk uppskattade sina underbara
katter på det sätt de förtjänar. 
Runt mig ligger ett hav av katter som någon ratat en gång. Den ena 
lika fantastisk som den andra. 
Personligheter som någon inte fattat att ta till vara.
Men kanske har en del människor inte förmågan att  förstå
sina djurs inre kvaliteer. 
Jag vet inte, men visst känns det oförståeligt?! 

Bertil. Även om han inte går att klappa, har han en charm och
integritet, som är helt enastående. 

Det är helt vansinnigt att det ska finnas så många hemlösa,
och/eller oönskade katter. 
Sanslöst att det varje dag dyker upp flertalet nya.
Ska det vara så svårt att ta hand om sina djur?!!! 


Helen FHHK






tisdag 11 juni 2013

Många katter söker hem!

För tillfället händer det tyvärr inte mycket på omplaceringsfronten.
Vi har så många trevliga, fina katter, som söker hem, men inte
många intressenter. 
Hela tiden dyker det upp nya katter, som behöver tas in, men som
läget är, kan vi inte ta in fler. 

Sylvester har letat hem i ett och ett halvt år.

Beata, som är så snäll och vacker.

Tillgivna Gabriel, som vill ha utemöjligheter.

Ursnälla ungkatten Preston.

Och hans bror:
Zeb. Även han är supersnäll.

Vackra, numera tillgivna, Gunilla.

Alla dessa katter, plus många fler, behöver verkligen komma 
ut i egna hem. 
Flera av dem var skygga när de togs in, men har nu samlat
mod, och börjat lita på oss människor.
De flesta vill ha kattsällskap i sina framtida hem, 
men några få skulle trivas utmärkt som ensamkatter. 

Utöver alla dessa vuxna katter, har det börjat dyka upp
ungar. För tillfället har vi sju småttingar inne. 

Tre av de små. Trollet, till vänster, är tingad. 

Nå, jag hoppas på en ljusning snart. Tills dess, tänker jag njuta
alla våra fina skyddslingars sällskap!

Helen FHHK

söndag 9 juni 2013

Fullt upp!

Att vara med i, och aktiv i, en kattförening, är inget latmansgöra.
Lediga dagar existerar inte, inte heller fria kvällar och helger. 
Trots det, är det roligt och tillfredsställande att ägna sitt liv åt
att ta hand om dessa små varelser. 
Det är troligen det bästa jag gjort i mitt liv!



Många helger ägnar vi åt att stå på loppis. Vi behöver få in mycket
pengar till mat, medicin, sand, och veterinärvård. 
Igår röjde vi ett höloft, och flyttade mängder med saker. Det ska komma hö, 
och då kan inte kattföreningens alla prylar stå i vägen.
Fördelen var att vi fick gått igenom allt, och fick lite ordning
på det. 


Och nätterna går åt till, ja, det är väl bara att titta på bilden ovan. 
 Fast numera kan de sova hela fyra timmar i sträck! 

 Sedan har vi löneförmånen! Jag menar, hur många skulle inte vilja 
ha den här lilla mannen i sitt liv?!


Helen FHHK



 




fredag 7 juni 2013

Nya ungar.

Igår fick vi hem fyra små killar, som är födda den 15 maj.
Och deras mamma.

Liten söt kille.

De här ungarna är så fina. Och trevliga. Deras mamma är lite mer
försiktig, och inte så förtjust i människor.
Hon har blivit matad i Eslöv, och lade turligt nog ungarna i ett
skjul, där de blev hittade.

De små bebisarna som kom in i söndags kväll, växer. De äter
mycket, och ofta.
Varje vardag är de med mig på jobbet. De behöver mycket passning.
Lilleman har redan förstått hur man använder lådan, och
gör genast sina behov när jag sätter honom på den.
Kattungar är fantastiska.
Hur vet de vad de ska ha toaletten till, bara så där?!

Trollet gillar de små.

Och de små gillar Trollet.

Trollet leker en del med småpluttarna. Ibland beter hon sig
som en mamma, trots att hon själv bara är en liten unge.
Hon är så underbart söt!


Helen FHHK




tisdag 4 juni 2013

Bara för att....

Jag kan inte låta bli att visa de underbara bilder som 
Elna tog idag. 

 Den lilla tjejen.

 Lillkillen äter.

Luggslitna Pelle. 


Helen FHHK 



måndag 3 juni 2013

Nya små knytt !


Lucie ringde tidigare ikväll och hade fått in 2 småttingar.
 Jag körde dit i ilfart. Blåljus till bilen, tror jag att jag
ska skaffa! 
 De små var kalla, särskilt honan. Hon var faktiskt nästan död. 
De blev uppvätskade, och lagda på värmedyna. Efter en stund kunde
 de äta lite välling. Väldigt lite. 
Vi la dem i en korg, och de fick följa med mig hem.
Väl hemma, fick de en värmedyna i korgen, och nu
verkar de riktigt livliga. Tjejen, som var värst däran, är
den som håller mest liv, och verkar hungrigast. 
Nu håller vi tummarna att de ska klara sig! De är ju
lite bräckliga, de små. 

 Flickan, som var ordentligt nedkyld.


Bapplan kollar över den lilla killen.

Trollet tycker att det var helt onödigt att släpa hem de små.
Hon vill vara minst. 

Örk, så små! 

Trollet, som jag tyckte var så liten, ser plötsligt stor ut. 
Eller nja, allting är relativt ! 

Jag ser fram emot en sömnlös natt.

Helen FHHK


lördag 1 juni 2013

Sötblogg!

Det här är ett helt meningslöst blogginlägg, men kanske
behövs det också ibland.
Jag vill mest visa vilka gulliga förmåner man kan ha, när man
tar hand om hemlösa katter. 

Naturligtvis är denna modell Trollet ! 









Helen FHHK