Det finns ett fint epitet man kan sätta på en kattförening, som
heter no-kill.
Detta innebär bl a att man inte dödar någon katt som kan räddas till
livet.
En policy som är mycket vällovlig, om den inte går till överdrift.
Lillof led av svår snuva, som gick enkelt att bota med penicillin.
Jag har tidigare i livet hållit på med slädhundar. I den världen
är många så långt ifrån no-kill man kan komma. Som inom
de flesta prestationssporter när det gäller djur.
Man får blunda för mycket, när man själv har den största respekt
för livet.
Att komma från den sporten, rakt in i katträddningens värld,
har inte varit enkelt.
Från den ena ytterligheten till den andra.
En del av det jag har lärt mig från hundvärlden, är nyttigt att ha
med i bagaget i kattditon.
Virus, en av de slädhundar vi fortfarande har kvar. Numera 9 år.
Som synes fungerar det bra med slädhundar och katter!
No-kill i all ära, men alltför ofta anser jag att "räddningen" av
katterna, gränsar till djurplågeri.
Man ska inte avliva djur i onödan, men allting kan gå till
överdrift.
Att rädda livet på katter, som aldrig kommer att kunna ha
ett funktionellt liv, kunna gå, springa, leka, så som en katt
ska kunna göra, är för mig helt främmande.
Ett djur ska kunna leva som ett djur, kunna utnyttja sina
ben, kropp, så som det är skapt att göra.
De har inte förmågan att finna nöjen i exvis böcker, TV,
och annat, som vi människor.
En gammal katt får ha nedsatt förmåga, vara lite stel, lite
senil, men den ska kunna stå på sina ben, och kunna röra sig.
Att rädda liv, för att man har någon sorts odödlighetsvision,
är bara att försöka visa på en godhet, som egentligen är ett
spel för gallerierna.
Man måste utgå från djuret, inte inbilla sig att det är en människa.
Du kan vara djurvän, även när man avlivar ett djur.
När du utgår från djuret, inte från din egen själviskhet,
att få behålla det för att du vill det.
Att försöka övertyga en no-kill-fanatiker om att det är bäst
för katten att få dö, är som att klättra ner i en vulkan
under utbrott.
De har tusen argument för att katten ändå ska få leva,
och den som vågar påstå något annat, är att jämställa
med en mördare.
Ofta är dessa människor inga djurmänniskor, de råkar
bara tycka om djur. De har ingen förmåga att sätta sig in i
hur ett djur känner och tänker, än mindre hur de fungerar.
Men en katt är inte som "My little pony", den lever, känner,
och vill fungera.
När ett djur i naturen inte fungerar längre, går det undan,
slutar att äta, och inväntar det oundvikliga slutet.
Visst ska vi bota katterna om de lider av vanliga sjukdomar,
men att hålla liv i dem på konstlad väg, när de faktiskt är i
slutet på sitt liv, eller så skadade att de aldrig mer kommer att
kunna leva naturligt, är inte att vara djurvänlig.
Och nej, jag vill inte heller räddas in absurdum.
Det står klart och tydligt i mitt testamente.
Helen FHHK
6 kommentarer:
Hear hear! Skriver under på allt där. Har jobbat på djursjukhus och sett alltför många fall där djurägarna kräver "gör allt" utan att förstå vad det innebär för djuret.
Veterinärer som vägrar är alltför få.
Så sant! Det är dock alltid svårt att ta beslut om avlivning även om man vet att det är rätt. Det är lixom inte ett beslut värdigt mig. ♥️
Jag företräder No-Kill-Konceptet precis som den förening du själv är aktiv i gör. Du borde därför veta att No-Kill-Konceptet inte alls handlar om att låta dödssjuka katter leva till vilket pris som helst. Det är oerhört viktigt att vi som förespråkar No-Kill gå ut och informerar om vad det verkligen handlar om. Det du skriver här spelar istället No-Kill motståndarna i händerna vilket är mycket olyckligt. Jag kan faktiskt tycka att du motarbetar din egen förening genom att du formulerar dig på det här sättet. // Lena Lindell
Läs gärna denna text, speciellt 'vanliga missuppfattningar om no kill'.
http://www.svekatt.se/verksamhet/vad-%C3%A4r-no-kill--28710203
Som ordförande för ett no-killkatthem, vice ordförande för ett annat samt jurist för SVEKATT förstår jag inte vad du talar om? Det du beskriver har ingenting med no-killkonceptet att göra utan är en total missuppfattning. Som någon annan nämnt spelar du snarast motståndarna till konceptet rakt i händerna med dina felaktiga påståenden. Detta är mycket olyckligt. Ingen av oss som arbetar med no-kill vill att en katt ska lida. Det handlar absolut inte om att hålla svårt sjuka/skadade individer vid liv till vilket pris som helst. Du är hjärtligt välkommen att kontakta SVEKATT och få korrekt information.
Bra skrivet Helen! Har kommenterat mer i min kattblogg i Skånskan // Monica Misra
Skicka en kommentar