Pengar, pengar.....

Pengar  har ingen betydelse, säger de som har så det räcker, och kanske blir över. 

Men för oss som inte har dem i tillräcklig omfattning, är pengar en stor del av tillvaron. 

Många föreningar ligger back med sina fakturor, för mat, sand, veterinärvård, och allt annat som de hemlösa katterna behöver. Det är ett jättestort problem för oss att hela tiden jaga resurser för att kunna ta hand om katterna på bästa sätt. 

Faktiskt ett så stort problem att det inte går att ta in katter i den omfattningen som skulle behövas, om ens alls några. 

Vi är inte mer benägna att ruinera oss, än vad andra människor är i sitt privata liv. Lån är inte att tänka på, dels på grund av att vi inte får några, dels på att vi då blir uppbundna till att betala av dessa lån. 

I ett samhälle som gjort att snart ingen har råd med extra utgifter, undertecknad klarar knappt av min och familjens överlevnad, blir det extra tufft för hjälporganisationer. 

Vi får inga bidrag från varken stat eller kommun, då dessa tydligen anser att kattföreningar saknar betydelse i samhället. Det är alltför många som tror att vi har det.....

Faktum är att vi vet snart inte hur vi ska lösa den ekonomiska situationen, än mindre hur vi ska lösa våra skulder. Vi kan inte ta in nya katter i nuläget, då de vi har inne redan kostar mycket hela tiden. 

Många går inte att adoptera ut, då de kräver vård som ingen annan än vi är beredda att ge dem. Naturligtvis, alla är väl rädda för vad de numera hutlösa veterinärerna ska ta betalt. Det finns en aning billigare veterinärkliniker, men även dessa har höjt sina avgifter, medan folks löner inte har höjts alls. Jag förstår fullt ut att folk drar sig för att gå till veterinär med sina djur, samtidigt som djuren måste dit, när de blir sjuka. En del har höga moraliska tankar om detta, och kommer med uttryck som att, det måste man ha i beräkningen när man skaffar djur, och man ska se till att ha råd med den biten. 

Men sanningen är den, att med alla prisökningar i hela samhället som blivit senaste tiden, äts även den buffert upp, som man hade avsatt till veterinärvård, Ingen kan trolla fram något man inte har. 

De ungar vi fick in i höstas, är klena i sin hälsa, inte så att de lider själva av det, men det gör att vi har utgifter när de drabbas av infektioner. Detta är inget vi kan pådyvla någon annan, de här katterna får vi behålla så länge de har glädje av att befinna sig på denna sidan livet. Detta gäller även de vuxna katterna i samma situation. 

Vi tar gärna hand om dem, men oron för ekonomin tär hela tiden. Vi jagar inkomster överallt där vi kan, men det känns som om det aldrig räcker till. Det är alldeles för stora summor vi ligger ute med. 

Och hur vi än vrider och vänder på det, har vi rumpan bak....

Helen FHHK