Var får folk allt ifrån?

Det är alldeles märkligt hur en del folk, som inte ens är i

närheten av att vara insatta i vår föreningsverksamhet, tycker 

sig veta hur dåligt föreningen fungerar.

Ett påstående jag har hört flera gånger, är hur konstigt det är att

Lucie kallar sig för ordförande, trots att vi inte har någon styrelse.

 Hm, ja, hur kan det komma sig?

Kanske för att vi har en styrelse? Kan det vara så enkelt?

För de som fortfarande inte tror det, kan jag berätta, att det var

i princip det första vi gjorde när vi startade föreningen.

Ja, först fångade vi ett par katter, men sen bildade vi en styrelse

enligt konstens alla regler. 

Vi registrerade oss även hos Skattemyndigheten.

Fler frågor på det ämnet?

Lille Rolle, första katten vi fångade i föreningens regi. Detta på

Byggland i Höör. Jag och Theres turades om att vakta fällan.

Vi har valt att inte ha några medlemmar. Dels för att detta 

kräver att man sköter ett medlemregister, vilket vi inte har 

folk till, dels för att det kräver mer av oss som förening,

såsom stora årsmöten, medlemsmöten, mm. 

Vi har valt att ha föreningen liten, men stabil.

Sen tycker en del att det är oseriöst, men hur man än vänder sig,

har man rumpan bak!

Andra killen infångad på Byggland.

 Bertil, även han infångad på Byggland.

Morre var far till alla barnen. (Teddy, i boet.) 

Folk får tycka vad de vill om vår förening, men att att framföra hård 

kritik utan faktaunderlag, är inte särskilt seriöst.

Jag skulle kunna skriva betydligt mer om den diskussion jag haft 

med en av dessa "experter" idag, men jag vill inte bli mer arg,

än jag redan varit. 

Klart är dock, att det frodas smutsiga rykten bakom ryggen på oss,

kanske av svartsjuka, kanske av ren illvilja.

Jag vet inte, men tyvärr är det säkert så för de flesta föreningar!

Naturligtvis har vi våra fel och brister, men vem har inte det?

Ingen är väl perfekt?

Helen FHHK

Honeys ansträngande arbetsdag.

Jaha, ja. Slit och släp.

Den där veterinärkliniken skulle aldrig klara sig utan mig! 

Vem skulle ta emot folk och djur, om inte jag gjorde det?

Hallå! Tvätten! 

Dessa människor....

 Och det här djuret ska man behöva vara barnvakt till !

 Var är den där veterinären?

 Vissa har bollbanor. Men inte jag! Jag vill ha en egen. Rosa!!!

Det är minsann inte mer än rätt att jag får presenter, så som 

jag sliter!

Och fotomodell ska man också vara.

Men nu får ni vänta. Det kliar här, gng !

Okej, färdig! Blir det bra så här?

Det är inte mycket nytta de där med två ben gör. 

Undrar hur allt fungerade innan jag flyttade hit?! 

Honey

Hög tid att kastrera!

Nu är vi inne i februari, och jag hoppas att alla som ännu har

okastrerade katter, snarast bokar tid för kastrering. 

Många kliniker har kampanjer nu, med reducerat pris på katt-

kastreringar. 

Jag gillar kattungar. De är söta, underhållande, och mysiga att gulla med.

Men, jag anser att det är helt onödigt att medvetet sitta och föda

upp dem, som alldeles för många gör.

Man föder inte upp djur för att man tycker att de är söta som små.

Inte heller tar man ungar efter sin katt, för att barnen ska få 

uppleva det. Eller för att de tjatar om kattungar.

Som sagt, söta, men alltför många.

Det föds alldeles för många ungar till hemlöshet. Hade folk, som 

har sin katt till sällskap, låtit bli att ta ungar på den, hade vi

kanske haft en rimlig chans att komma närmare en lösning

för alla de katter som springer omkring herrelösa.

Men varje privatfödd kattunge, tar ett hem från en hemlös katt.

Vill man tvunget ha kattungar, är det bättre att ställa upp som 

stödhem till någon av alla de som föds under en buske,

eller på något annat olämpligt ställe.

Kanske hade vi också kunnat rädda fler av de ungar som föds

på lantgårdar, och som ägaren, när han/hon tycker att de är för många, 

går ut med bössan och rensar bland.

Många som medvetet föder upp kattungar, anser att de hittar 

bra hem till dem. 

Det tror jag inte på.

Då skulle vi inte ha problemet med 5-6-månaders katter, som

blir utslängda då de blir könsmogna.

Så gott som alla dumpade katter är tama. Det är de av 

en anledning.

De är ofta mycket glada för barn....

Katsikan blev dumpad 200 meter från vårt hus. Med sina 2-3-veckors

ungar. I september, för drygt 9 år sedan.

En kvinna tog med sin son ut i skogen, och la kattfamiljen nere

vid en telefonmast.

Jag såg dem, men fattade just då inte vad de sysslade med.

Det visade sig morgonen efter, när jag hittade en liten unge,

som den stackars kattmamman tappat, då hon flyttade

ungarna till ett "säkrare" ställe.

Resten av familjen tog vi i fälla.

Sonen var 7-8 år gammal.....

 Som sagt, söta.

Men efter att ha lärt känna ca 70 små förra året, ett vansinnigt

år med en oändlig rad hemlösa stackare, önskar åtminstone jag

mig, ett betydligt kattunge-fattigare år i år!

 Det började ju bra.... Den här lilla gynnaren håller mig vaken på 

nätterna med sina upptåg. 

Ja, ja, han är underbar, lille Maestro.

Agnes och Viktor är inte jättetama, än.... Men ändå charmiga.

Men, som sagt, kastrera katterna, innan de får ungar. 

De som redan är födda, behöver hemmen bättre.

Det är helt orimligt att det ska finnas så mycket hemlösa 

katter, och att antalet inte verkar gå ner, oavsett hur många

katter som blir intagna, och där föreningar, och privatpersoner,

 ombesörjer kastreringarna! 

Jag vill verkligen ge en eloge till de som på egen hand, tar hand

om katter som kommer till dem, som kastrerar honorna, och även

de ungar de föder. Samt ger dem sitt hem, och låter dem stanna.

Alla har naturligtvis inte den möjligheten, men bryr sig om 

katterna ändå, och vill göra det bästa för dem. 

Och tur är det, att inte alla vänder ryggen åt en hemlös katt.

Helen FHHK