Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

lördag 28 september 2013

Elvis lever!

Elvis kom till kliniken för omplacering i början på juni.
 En stor, ståtlig herre på tre år. Han var en väldigt vacker katt.
Egenskaper som snäll och tillgiven, kunde man också tillskriva
honom utan att tveka.

Elvis.

Men då han endast varit på kliniken i 5 dagar, öppnade
en annan katt, Snövit, en dörr som ledde ut till friheten,
och Elvis rymde.
Tilläggas bör, att Snövit aldrig tidigare visat att hon hade förmåga,
eller ens vilja, att öppna dörrar.

Vi hade dörren öppen på nätterna, med ovanligt lockande mat stående,
och laddade fällor, för att Elvis skulle finna sin väg tillbaka.
Han syntes ett par veckor senare, bara hundra meter från kliniken,
och vi satte fällor där också.
Men ingen Elvis.

Så i måndagsfick vi ett meddelande om att det gick en långhårig,
mager, och skadad, katt på City Gross parkering.
Jag kopplade inte alls till Elvis. Vilket känns lite dumt.
Men på tisdagmorgonen, när han blev inlämnad på kliniken,
var det ju han!

En mycket tilltufsad, mager, Elvis.

Han verkade vara glad åt att vara inne igen, men var i ett
bedrövligt skick.
Full av fästingar, tovig, och riktigt utmärglad.
Han har inte varit långt ifrån kliniken. Fågelvägen är
det inte många hundra meter dit. Ibland undrar man hur
de tänker....

Så här kan en katt bli av att vara ute, och få klara sig helt
själv, mitt i sommaren.

Det är inte mycket Elvis kvar.

Nu var Elvis på rymmen, men när jag ser i vilket tillstånd
han blivit, och hur dåligt han klarat sig på "det naturen ger",
vill jag, ännu mer än tidigare, visa hur fel folk har, som säger
att katter klarar sig själv.
De gör inte det.

Nu hoppas jag innerligt att Elvis repar sig från det här olyckliga
äventyret, och blir sitt forna, praktfulla, jag igen.
Han mådde inte så värst vidare bra igår, men jag håller
tummarna. Han förtjänar ett bra liv!


Helen FHHK







4 kommentarer:

Marlene sa...

hoppas o tror att Elvis kommer att bli en fin katt igen!! nä katter klarar sig inte själva ute..min grannes katt vackra Mijou var på rymmen i 6 veckor..tack o lov att någon hittade honom!! Nu kan jag se honom sitta i fönstret mitt emot som den vackra katt han en gång var o är! han fick hjälp hem igen av den som hittade honom..vi är alla så glada!!

Ann-Margaret sa...

håller alla tassar att Elvis kryar på sig och inte fått några bestående men av utevistelsen... han måtte väl inse nu att han inte är någon bra jägare! <3

KattenMjau sa...

Va glada för att katten kom tillbaks levande vet hur det känns att ha en katt som är försvunnen.

Min kära Mysan har varit försvunnen sedan runt den 19 augusti och senast någon såg till henne dock inte av mig var runt det 28 augusti.

Även om det finns gott om möss är hon troligtvis död.

Givetvis hoppas jag att Elivs mår bättre snart.

Anitha Tina sa...

Hej jag heter Anitha o ny här men snart plöjt igenom hela bloggen,min fråga är hur det gått för Elvis,kan inte sluta tänka på honom,så jag frågar,jättebra läsning o fina bilder o roliga inlägg,men kunde inte släppa tanken på Elvis.Jansson som vi fick läsa om igår berör ju nåt enormt,Anitha