Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

söndag 27 maj 2018

Och så var det sommar.....

Så börjar då den ljuva sommartid, då mammor och ungar fullständigt
dräller in.


Den tid, då åtminstone jag, har tusen andra saker att göra.
 En gård sköter sig inte själv. Även om man är en familj, räcker
inte tiden, och orken, till till allt som behöver göras.
Medan mannen plockar kattlådor, växer brännässlorna, staket
rasar, målningen flagnar.



Numera går somrarna åt till att sköta det som andra människor
är orsak till. Människor som totalt saknar allt vad ansvar heter.

Kanske är det sista sommaren för min del. Jag har
andra intressen som jag skulle vilja utöva. Hur själviskt det
än känns.


Det är svårt att ta hand om hemlösa katter på halvfart. Särskilt
vid denna tid på året.

 Idag är det Mors dag. Låt oss då tänka på alla de kattmammor, 
som liksom Galia, är oönskade, och som förväntas försörja och 
uppfostra sina ungar själv.

Det är märkligt att det ska vara så svårt för folk, att förstå problemet
med hemlösa katter. 
De som "föder upp" huskatter, tror alla att de är helt oskyldiga till
att spä på den stora kattstammen, som ingen vill ta ansvar för.
 Dessa människor tycker att de är seriösa, som ger sina kattungar 
ett fint, dyrt foder, annonserar ut dem på Blocket, får tag i "bra hem"
till dem.

De har inget hum om gener, de vet oftast inte vem pappan till deras 
ungar är, och mamman är inte kollad för alla de ärftliga, och 
förvärvade sjukdomar, som katter bär på.
Att släppa ut sin hona vind-för-våg, och låta den para sig med 
vilken hane som råkar passera, tycker inte jag är seriöst.
Sen kan man mata med Royal Canin, eller vilket fint foder som
helst, det gör en inte till en seriös, ansvarstagande "uppfödare". 


 I år, liksom alla år, har det kommit in många vuxna katter.
Dessa tar upp mycket av den plats vi skulle behöva till ungarna.
Vi är begränsade, i både tid, plats, och ekonomi.
Så även i ork.

Ingen av de som tar hand om hemlösa katter, besitter mer energi, 
eller driv, än andra människor. De flesta är utfattiga, just för
att de lägger en stor del av sin inkomst på katter. 
En del blir utbrända, för att de försöker sköta två "jobb". 
För att ta hand om katterna, är ett heltidsjobb i sig själv.

För att få in pengar till både katternas, och vårt eget, uppehälle,
virkar jag, med viss tassistans.

 Exempelvis denna filt, som är 1x1 meter. Virkad i 8/4 bomullsgarn,
och om någon är intresserad, är priset 700 kr.

Denna filt är virkad i ett tjockare bomullsgarn, är ca 135x137 cm.
priset för denna är 1000 kr. 

Att sitta i villavagnen bland kattungarna och virka, är rofyllt, 
och en lisa för själen. 
Med vissa avbrott då, för att jaga förlupna garnnystan. 

 En underbar syn!

Det mesta av garnet går åt till myntaleksaker, som vi också säljer i
föreningen. De kostar 30 kr styck. 

I vår webshop finns många av de alster vi säljer till förmån för 
våra hemlösa katter:


 Helen FHHK



















lördag 12 maj 2018

Vad Honey gör, och inte gör.

En del undrar kanske vad Honey egentligen gör på kliniken.
Vad som är hennes profession. Nu efter allt ståhej med
länsstyrelsen.



 Särskilt när någon pratar med Marcus Björklund på 
länsstyrelsen, och han avger ett svar som kan få vem som helst att 
höja på ögonbrynen.

 Jag tycker inte om när folk ljuger. Men det är en sak att ljuga i sitt
privata liv, en helt annan, och verkligen oprofessionellt, att göra det
i sitt arbete. 
Man måste också vara kortsiktigt tänkande när man ljuger om sådant
som är enkelt att kolla upp.
Att hänvisa till en anmälan som är så vansinnig, att länsstyrelsen
själva har lagt undan den i ett halvår, är så löjligt, att man borde
inse att man inte har några argument mot Honeys närvaro på
kliniken.

Honey är inte uppe och kliver i öppna sår på patienter, ej heller
på deras ryggar. Hon slemmar inte i operationssår.
Kanske herr Marcus skulle ge sig ut i verkligheten, och se hur
 den fungerar, innan han uttalar sig så tvärsäkert om saker och ting!

De flesta patienter som Honey vakar över, är föreningens hemlösa
katter. De är de enda patienter, som inte blir hämtade av sina ägare,
utan stannar på uppvak. Då är de väl inbäddade, som synes.
Vi är väldigt tacksamma att hon tagit på sig denna uppgift.

 Här vakar hon över Manfred. Djur som är sövda har svårt att hålla
uppe kroppstemperaturen, och har därför alltid en filt över sig.
Att Honey sedan fungerar lite som en värmeflaska, är ingen nackdel.

Honey tar också hand om de kattungar, som haft oturen att
mista sin mamma.

Hon inspekterar de gåvor som skänks till föreningen.


 Hon övervakar också det arbete som utförs på kontoret.


Med kritisk min, ser hon till att allt blir rätt.

 Bokföring är något av Honeys specialitet.

Honey är också bra på att presentera det som blir skänkt till hennes
hemlösa vänner.

Till påsk ställer hon gärna upp, och hälsar en glad dylik.

Givetvis kan hon även plantera blommor.

Som synes kan Honey väldigt mycket.
Men, hon är inte fullt utbildad djursjukvårdare, och hjälper
således inte till vid operationer, eller avancerade behandlingar.
Hon vet inte skillnaden mellan en peang, och en sax. Inte heller
har hon kunskap om suturer, eller kompresser.
Operationshandskar har hon aldrig ens provat.

Men, hon är bra på att vara just Honey, och alla som känner
henne, vet vilken nytta hon gör på vår klinik, och vilken
trivselfaktor hon är! 💖💖💖

Den här bloggen borde jag ha skrivit precis i anslutning till
den förra, men lusten att skriva har liksom inte funnits.
Den oändliga vårtröttheten tog över, samt att det är så mycket
annat att göra, just när våren infaller.
I tillägg till det, har vi fått in ett flertal skruttiga katter, som
även de kräver sin uppmärksamhet.

Men, bättre sent än att lägga matsäcken i blöt.


Helen FHHK