Välkommen till Föreningen för Höörs hemlösa katters officiella blogg.
  • Donationer och gåvor tas emot på: Swish 123 390 72 92 eller vårt donationskonto: BG 562-1305

tisdag 10 juli 2018

Född i oturens tecken!

Jag kan säga det igen, och igen, och igen....

Jag är dödligt trött på folk som inte tar ansvar för sina djur!!!

Idag har vi fått in två kattungar, ca 10 veckor gamla. Helt tama,
och mycket hanterbara.
Upphittade mitt ute i ett öde område, helt i avsaknad av bebyggelse.

Så här små ungar vandrar inte jättelångt på sina minimala tassar.

Senare i kväll, gick upphittarna ut ytterligare en runda för att se om det
fanns fler ungar i området. De hittade då två pyttesmå, som bara precis 
öppnat ögonen. Dessa fick tyvärr somna in, då de var alltför nedkylda och 
nästan döda redan.
Ingen mamma syntes till. Man kan ju undra var den stackaren är...
Kanske var det "bara" ungarna man ville bli av med.


Snäll, gosig, helt underbar. Och oönskad av någon!

Nej, jag fattar det inte. Jag kan inte ens sätta mig in i hur dessa 
människor tänker. Det finns inga ursäkter i världen. Man gör bara
inte så här mot sina djur!
Ingen floskel i världen kan få mig att känna minsta lilla medlidande
med folk som agerar på det här viset.

 Oönskade.


Oönskad.

De flesta av våra katter har fötts oönskade av någon. En och annan har
kommit in av andra orsaker, omständigheter som ingen kan rå för.
Det är märkligt hur det kan finnas så många oönskade individer inom
en och samma djurart!

Men jag hoppas verkligen att det finns hem till dem därute, hem, i vilka
de är den mest önskade varelsen i världen!
De förtjänar det, varenda en av dem. Och måtte de aldrig mer i sina
liv bli ratade, utan bli älskade tills den dagen de drar sitt sista andetag.

En stilla bön att bedja om, är att mänskligheten blir klokare, mer
empatisk, och hänsynsfull. Men det är väl för mycket att ens
 hoppas på!
Nej, jag är inte religiös, jag tror inte på en plötslig omvälvelse, 
åkallad av högre makter.

Varje år hoppas jag att problemet med de hemlösa katterna ska 
bli mindre, men det blir inte det. Snarare tvärtom. 
Förra året fick vi in runt 80 kattungar, plus alla ungkatter, plus
alla vuxna. Och jag är orolig för vad antalet ska sluta på i år!


Helen FHHK






 


1 kommentar:

Anonym sa...

Det är bara För D-ligt . Tänk att några är så älskade medan andra är bara sopor. Tur man är älskad.
Hälsningar Sören Fernström. <3