Vår lilla förening har i många år legat på en alltför hög nivå när det gäller intagna katter. Vi som är aktiva har dragit ett tungt lass, och flera av oss är på gränsen till utbrända. Några av oss är troligen redan över gränsen, men fortsätter ändå.
Dock måste vi minska antalet katter i föreningen, tillfälligt eller permanent, det får tiden utvisa.
Ingen av oss blir yngre, även om vi gärna vill hoppas på det...
Min man t ex, som gjort mycket som inte syns utåt, har fått allvarliga hjärtproblem. Inte pga katterna, ska sägas, utan pga av arbetsskador från sitt tidigare jobb som skogsarbetare. Han sköter bl a all tvätt till föreningen, samt ställer upp där det är möjligt, och behövs.
En del av oss andra känner oss allmänt utslitna, och orkar inte hålla på i samma skala som förr.
Vi kommer inte att lägga ner, den tanken existerar inte i vår sinnevärld, men vi behöver andhämtning, och kommer därför att dra ner på antalet katter till en nivå som vi orkar med.
En del har säkert undrat varför det inte kommit in nya katter, nu när det är så många som fått egna hem, men detta är alltså anledningen.
Om vi inte drar ner, kommer vi inte att orka särskilt länge till. Det känns ytterst frustrerande, då det verkar finnas fler katter än någonsin som far illa. Men vi kan inte ta död på oss själva, och vi har fortfarande många katter inne, som behöver egna hem.
Se vår hemsida:
Jag vill även påpeka att de katter som söker hem, inte sitter i sjön. De är inne, blir väl omskötta, och vi har inte bråttom att bli av med dem. De ska ha en bra och säker framtid i sina nya hem, och får stanna hos oss tills vi hittar det absolut bästa hemmet till varje individ.
Paprika, liten , rund, och ser kramgo ut, men vill ännu inte ha den täta kontakten med oss. Man vill bara lyfta henne, och pussa henne, men jag tror att den som försöker, kommer att få ångra sig. Det får helt enkelt vänta tills hon känner sig redo.
Det som också har varit jobbigt det senaste året, är att vi inte har kunnat ha något öppet hus på katthemmet. Även om det innebär mycket jobb med att anordna dessa, och tillhörande loppis, är det ändå en del av det som lyfter tillvaron. Att få träffa en massa trevliga, snälla människor, och att få visa upp vårt fina katthem, och våra underbara katter.
Vi saknar det, och er!
Helen, FHHK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar